Words at Örebro University | Flashcards & Summaries

Select your language

Suggested languages for you:
Log In Start studying!

Lernmaterialien für words an der Örebro University

Greife auf kostenlose Karteikarten, Zusammenfassungen, Übungsaufgaben und Altklausuren für deinen words Kurs an der Örebro University zu.

TESTE DEIN WISSEN

Vad är kulturell pluralism och vad fokuserar Kymlicka?

Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN
  1. Kymlicka fokuserar på mångkultur (Kulturell pluralism) där minoriteter och dess rättigheter. 


2.    För att minska generaliseringar delar Kymlicka in minoriteter i två grupper utifrån hur de     skapas. Den första kategorin, som kallas etniska minoriteter, syftar på etniska minoriteter vars   mark ockuperats, erövrats eller koloniserats av andra länder. 


3. Den andra gruppen består av individer som frivilligt immigrerat till staten och bildar så kallade etniska grupper. Enligt Kymlicka är ett land med två eller flera länder (även kallat folk) inte en nationalstat, utan en multietnisk stat

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Beskriv minoritetsgruppers rättigheter och namn och hur de används?


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

Minoritetsgruppen har rätt till de individuella rättigheter. Minoritetsgrupperna har fått kollektiva rättigheter (gruppdifferentierade rättigheter) vilket innebär i praktiken att dessa rättigheter finns till för att hjälpa de minoritetsgrupperna att behålla sin kultur samt nå samma status som den dominerade gruppen i ett nation



De gruppdifferentierade rättigheterna kan komma två sätt


1.Yttre skydd och inre resktetioner. Yttre skyddet användas för att skydda gruppen från utomstående påverkan t.ex,politisk eller ekonominsk.


2. Inre restriktionerna använd för att hålla samman gruppen

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

 Kymlickas olika argument för gruppdifferentierade rättigheter? Nämn alla tre och beskriv dem?


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN
  1. Jämlikhet=Det första argumentet handlar om jämlikhet och innebär att gruppspecifika rättigheter behövs för att säkerställa att alla medborgare skall behandlas lika 

 

2. Historia= Det andra argumentet handlar om historiska överenskommelser som kan verka för minoriteters rättigheter som exempelvis självstyre.

 

3. Värdet av kulturell pluralism=Det tredje argumentet handlar om värdet av en kulturell mångfald. Ett argument som bejakar mångfalden i rent estetiska termer för samhällets utformning och inte bevakar gruppers intressen.Fördelen med detta argument är att det utökar utbudet av valmöjligheter för individer, men på grund av dess osäkerhet bör stöd för både jämställdhetsargumentet och det historiska rättighetsargumentet eftersträvas.

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Näm problem/svårigheter med förslag som går ut på att vissa etniska/nationella minoriteter bör garantera platser den centrala lagstiftande församlingen?


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

Det går inte att tillgodose alla rättigheter i en värld av olika intressen. Att skydda en individs eller minoritets kulturella tillhörighet medför kostnader för andra människors rättigheter och intressen, säger Kymlicka, och frågar sig om det är berättigat att skydda en individs eller minoritets rättigheter genom att inskränka rättigheter för andra.

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Två utmaningar för universell kosmopolitism?


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

1. Den nödvändiga ”bundenheten” av demokratisk auktoritet (till plats, historia, osv)

 2. Den historiskt rotade solidariteten i nationalstatens gemenskap

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Benhabib argumenter i Anotherr cosmopolitanism?


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

Benhabib diskuterar i sin bok Another Cosmopolitan att världen genomgår en förändring efter andra världskriget, från internationella  rättvisa normer till de kosmopolitiska. Skillnaden mellan dessa är att de internationella rättvisenormerna reglerar den politik som förs mellan stater, medan de kosmopolitiska rättvisenormerna binder stater genom avtal samtidigt som de förser individer med vissa rättigheter

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Risker/nackdelar  med inre och yttre  restriktioner?


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

Risker med inre och yttre  restriktioner?

Inre= Patriarkaliska strukturer och religiösa förtryck tex mot kvinnor. Kollektiva rättighter som  stöttas av staten kan alltså bidra till att staten bidrar till tex förtryck i tvångsäktenskap tex.

          

 Yttre= Exempel om apartheid-systemet.

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Vad betyder (egentligen) demokrati? 

Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

’Process för kollektivt beslutsfattande där alla medlemmar i organisationen behandlas som politiska jämlikar’ - 

Robert Dahl 

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Vad betyder (egentligen) demokrati? Två perspektiv 


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

1. (Rent) majoritetsstyre 

2.Partnerskap 

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Vilka är de fem kriterierna för en demokratisk process? 


Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

1. Möjlighet till effektivt deltagande 

2. Lika rösträtt 

3. Möjlighet till upplyst kunnande

 4. Kontroll över dagordningen 

5. Ingen medborgare exkluderad=

Innebär frågor av vilka individer som utgör ett folk, vilka kan exkluderas? Dahl menar också att alla som berörs av landets lagar bör räknas in i folket.

Kategorisk rätt. Problematiskt i fråga om barn tex. Exempelvis John stuart mill argumenterade emot detta - han menade att kompetens är ett kriterium för deltagandet. Acceptans för en viss exkludering

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN

Utifrån Dahl, beskriv och förklara olika argument för (olika sätt att rättfärdiga) majoritetsstyre. Beskriv och förklara också olika utmaningar/problem med majoritetsstyre

Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN

1. Jämlikhetsargumentet 

 2. Självstyrelseargumentet 

 3. Goda konsekvenser-argument 


Problem med majoritetsval - När man ska rösta i ett sådant val med fler än två alternativ riskerar det att leda till att exempelvis ena alternativ får 51% av rösterna och därmed vinner. De

andra får ingen representation.


Utmaningar

Platons kritik=

1. Egenintresset sätts före det allmänna intresset 

2.Jämlikhet värderas på bekostnad av expertis & dygd 

3.Fel personer får makten>Majoritetstyranni 

Lösung ausblenden
TESTE DEIN WISSEN
Varför kan styrelseskicket demokrati idag inte kan kallas för demokrati enligt både Dunn och Dahl? 
Lösung anzeigen
TESTE DEIN WISSEN
Dunn tar upp i sin inledande text, s.k. preface, att styrelseskicket som idag heter demokrati inte borde kallas för demokrati, eftersom det är så annorlunda från hur den första, antika, demokratin var 

Dahl har liknande tankar kring benämningen av styrelseskicket och anser att demokratin bör ses som ett mål eller ett ideal att sträva efter. Därför skapar Dahl begreppet polyarki, som till viss del uppfyller demokratiska ideal och krav, för att förklara de moderna “demokratiska” staterna
Lösung ausblenden
  • 3708 Karteikarten
  • 128 Studierende
  • 0 Lernmaterialien

Beispielhafte Karteikarten für deinen words Kurs an der Örebro University - von Kommilitonen auf StudySmarter erstellt!

Q:

Vad är kulturell pluralism och vad fokuserar Kymlicka?

A:
  1. Kymlicka fokuserar på mångkultur (Kulturell pluralism) där minoriteter och dess rättigheter. 


2.    För att minska generaliseringar delar Kymlicka in minoriteter i två grupper utifrån hur de     skapas. Den första kategorin, som kallas etniska minoriteter, syftar på etniska minoriteter vars   mark ockuperats, erövrats eller koloniserats av andra länder. 


3. Den andra gruppen består av individer som frivilligt immigrerat till staten och bildar så kallade etniska grupper. Enligt Kymlicka är ett land med två eller flera länder (även kallat folk) inte en nationalstat, utan en multietnisk stat

Q:

Beskriv minoritetsgruppers rättigheter och namn och hur de används?


A:

Minoritetsgruppen har rätt till de individuella rättigheter. Minoritetsgrupperna har fått kollektiva rättigheter (gruppdifferentierade rättigheter) vilket innebär i praktiken att dessa rättigheter finns till för att hjälpa de minoritetsgrupperna att behålla sin kultur samt nå samma status som den dominerade gruppen i ett nation



De gruppdifferentierade rättigheterna kan komma två sätt


1.Yttre skydd och inre resktetioner. Yttre skyddet användas för att skydda gruppen från utomstående påverkan t.ex,politisk eller ekonominsk.


2. Inre restriktionerna använd för att hålla samman gruppen

Q:

 Kymlickas olika argument för gruppdifferentierade rättigheter? Nämn alla tre och beskriv dem?


A:
  1. Jämlikhet=Det första argumentet handlar om jämlikhet och innebär att gruppspecifika rättigheter behövs för att säkerställa att alla medborgare skall behandlas lika 

 

2. Historia= Det andra argumentet handlar om historiska överenskommelser som kan verka för minoriteters rättigheter som exempelvis självstyre.

 

3. Värdet av kulturell pluralism=Det tredje argumentet handlar om värdet av en kulturell mångfald. Ett argument som bejakar mångfalden i rent estetiska termer för samhällets utformning och inte bevakar gruppers intressen.Fördelen med detta argument är att det utökar utbudet av valmöjligheter för individer, men på grund av dess osäkerhet bör stöd för både jämställdhetsargumentet och det historiska rättighetsargumentet eftersträvas.

Q:

Näm problem/svårigheter med förslag som går ut på att vissa etniska/nationella minoriteter bör garantera platser den centrala lagstiftande församlingen?


A:

Det går inte att tillgodose alla rättigheter i en värld av olika intressen. Att skydda en individs eller minoritets kulturella tillhörighet medför kostnader för andra människors rättigheter och intressen, säger Kymlicka, och frågar sig om det är berättigat att skydda en individs eller minoritets rättigheter genom att inskränka rättigheter för andra.

Q:

Två utmaningar för universell kosmopolitism?


A:

1. Den nödvändiga ”bundenheten” av demokratisk auktoritet (till plats, historia, osv)

 2. Den historiskt rotade solidariteten i nationalstatens gemenskap

Mehr Karteikarten anzeigen
Q:

Benhabib argumenter i Anotherr cosmopolitanism?


A:

Benhabib diskuterar i sin bok Another Cosmopolitan att världen genomgår en förändring efter andra världskriget, från internationella  rättvisa normer till de kosmopolitiska. Skillnaden mellan dessa är att de internationella rättvisenormerna reglerar den politik som förs mellan stater, medan de kosmopolitiska rättvisenormerna binder stater genom avtal samtidigt som de förser individer med vissa rättigheter

Q:

Risker/nackdelar  med inre och yttre  restriktioner?


A:

Risker med inre och yttre  restriktioner?

Inre= Patriarkaliska strukturer och religiösa förtryck tex mot kvinnor. Kollektiva rättighter som  stöttas av staten kan alltså bidra till att staten bidrar till tex förtryck i tvångsäktenskap tex.

          

 Yttre= Exempel om apartheid-systemet.

Q:

Vad betyder (egentligen) demokrati? 

A:

’Process för kollektivt beslutsfattande där alla medlemmar i organisationen behandlas som politiska jämlikar’ - 

Robert Dahl 

Q:

Vad betyder (egentligen) demokrati? Två perspektiv 


A:

1. (Rent) majoritetsstyre 

2.Partnerskap 

Q:

Vilka är de fem kriterierna för en demokratisk process? 


A:

1. Möjlighet till effektivt deltagande 

2. Lika rösträtt 

3. Möjlighet till upplyst kunnande

 4. Kontroll över dagordningen 

5. Ingen medborgare exkluderad=

Innebär frågor av vilka individer som utgör ett folk, vilka kan exkluderas? Dahl menar också att alla som berörs av landets lagar bör räknas in i folket.

Kategorisk rätt. Problematiskt i fråga om barn tex. Exempelvis John stuart mill argumenterade emot detta - han menade att kompetens är ett kriterium för deltagandet. Acceptans för en viss exkludering

Q:

Utifrån Dahl, beskriv och förklara olika argument för (olika sätt att rättfärdiga) majoritetsstyre. Beskriv och förklara också olika utmaningar/problem med majoritetsstyre

A:

1. Jämlikhetsargumentet 

 2. Självstyrelseargumentet 

 3. Goda konsekvenser-argument 


Problem med majoritetsval - När man ska rösta i ett sådant val med fler än två alternativ riskerar det att leda till att exempelvis ena alternativ får 51% av rösterna och därmed vinner. De

andra får ingen representation.


Utmaningar

Platons kritik=

1. Egenintresset sätts före det allmänna intresset 

2.Jämlikhet värderas på bekostnad av expertis & dygd 

3.Fel personer får makten>Majoritetstyranni 

Q:
Varför kan styrelseskicket demokrati idag inte kan kallas för demokrati enligt både Dunn och Dahl? 
A:
Dunn tar upp i sin inledande text, s.k. preface, att styrelseskicket som idag heter demokrati inte borde kallas för demokrati, eftersom det är så annorlunda från hur den första, antika, demokratin var 

Dahl har liknande tankar kring benämningen av styrelseskicket och anser att demokratin bör ses som ett mål eller ett ideal att sträva efter. Därför skapar Dahl begreppet polyarki, som till viss del uppfyller demokratiska ideal och krav, för att förklara de moderna “demokratiska” staterna
words

Erstelle und finde Lernmaterialien auf StudySmarter.

Greife kostenlos auf tausende geteilte Karteikarten, Zusammenfassungen, Altklausuren und mehr zu.

Jetzt loslegen

Das sind die beliebtesten words Kurse im gesamten StudySmarter Universum

Words 20

Indian Institute of Technology, Bombay

Zum Kurs
Words

National Taras Shevchenko University of Kiev

Zum Kurs
words1

Ukrainian Academy of Banking

Zum Kurs
words 2

Ukrainian Academy of Banking

Zum Kurs
Words

Mercy College

Zum Kurs

Die all-in-one Lernapp für Studierende

Greife auf Millionen geteilter Lernmaterialien der StudySmarter Community zu
Kostenlos anmelden words
Erstelle Karteikarten und Zusammenfassungen mit den StudySmarter Tools
Kostenlos loslegen words